”TOLERANSTESTAD”

• Studie gjord av vetenskapligt skolad person på aktuell målgrupp
• Resultaten ska visa att produkten tolereras väl

˜”TESTAD UNDER MEDICINSK ÖVERSYN”

• Testad av medicinsk personal, som läkare eller tandläkare.

˜”DERMATOLOGISKT / OFTALMOLOGISKT TESTAD”

• Testad på människor under översyn av dermatolog (hudläkare) / oftalmolog (ögonläkare)

˜”KLINISKT TESTAD”

• Refererar till expertis, process eller omständighet som testen gjordes under och att studien gjordes av en medicinskt kvalificerad yrkesverksam eller annan vetenskapligt utbildad person i enlighet med ett kliniskt protokoll eller i en klinisk miljö.

Eviderm kan förstås både vägleda och genomföra olika typer av tester för att undersöka och bekräfta effekter av kosmetika.

Vi satsar på barnen som är vår framtid.

Vi börjar året 2014 med utbildning i kosmetika.

Säkerhetsvärdering av kosmetika har utvecklats till en omsorgsfull och avancerad disciplin. EU komissionen har preces publicerat nya detaljerade riktlinjer för hur jobbet ska göras. Säkerhetsvärderarens integritet, kompetensen hos ansvarigt företag och möjligheten att spåra detaljer i leveranskedjan ger administrativa och kommersiella utmaningar! 

Läs mer i COMMISSION IMPLEMENTING DECISION of 25 November 2013 on Guidelines on Annex I to Regulation (EC) No 1223/2009 of the European Parliament and of the Council on cosmetic products.

 

Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift uppmärksammar Eviderm och kosmetikområdet på ett intresseväckande sätt. 

Det är lättare att tatuera sig än att ta bort en tatuering. Läs en ny översiktsartikel på temat.

Naturskyddföreningen letar möjligheter att förbättra våra liv genom att ifrågasätta substanser som kan vara skadliga. Nu har man hittat små plastkulor i rengöringsprodukter. Plastkulorna förbättrar rengöringsförmågan på mekanisk väg och gör att man behöver ha mindre mängd tvålämnen. Huden blir också slätare! Det har jag visat i samarbete med Chalmers i Göteborg. 
Nackdelen med plastkulorna är att de kan nå våra vattendrag och kanske störa naturlivet.
I vanlig ordning så får våra hudvårdsprodukter klä skott för riskerna. Sådana produkter är innehållsdeklarerade och lätta att peka ut. Men kosmetikabranschen är innovativ och ser möjligheter till förbättring; Alternativen till plastkulorna är många; Sandkorn fårn naturen och sönderhackade kärnor från ex oliver, aprikoser etc. Viktigt att se till att naturmaterial är fria från mikroorganismer och annat "skräp" som kan följa med när de används i kosmetika.
När Eviderm ger kurs den 20 januari om kosmetika så berättar vi mer om detta.

Rapport är ungefärl lika vilseledande i sin beskrivning av nanopartiklar som kosmetikindustrin är när den är som mest kreativ! 
Forskarna har inte kunnat visa att nanopartiklar tar sig genom huden. De är helt enkelt för stora. Till och med enskilda molekyler har svårt att ta sig igenom eftersom de är för stora. Om man då klumpar ihop massor av molekyler till nanopartiklar blir det knappast enkare att forcera huden. Nanopartiklar kan vara minst 100 gånger så stor som exempelvis vatten.
Rapport säger att "nanopartiklar tar sig igenom flera av kroppens barriärer", vilket är sant. Men att exemplifiera med bild på huden är vilseledande när man i själva verket syftar på barriären inne i kroppen!  

Medicintekniska produkter ökar sina marknadsandelar och når kunden snabbare än läkemedel. Men regelverket kan vara snårigt. Eviderm ger dig som vill utveckla eller importera medicintekniska produkter för huden ett praktiskt angreppssätt som ökar förståelsen och ger smartare implementering.

I kursmaterialet ingår bland annat förslag till Standardrutiner (SOPar) som företagen måste ha för att säkerställa kvaliteten. 

Meny:

• Skillnader i marknadsföring och mekanism mellan medicinteknik, kosmetika och hudläkemedel. Exempel på produkter för acne, löss, vårtor, eksem, rosacea, rynkor, sår, mfl.
• Märkning, produkter, risker och klasser. Särskild fokus på klass I och II.
• Krav på medicintekniska produkter, kvalitet, studier, dokumentation, säkerhet.
• Vad innehåller ”’Technical File”?
• Krav på företaget, kvalitetssystem, revision, certifiering.
• Standardrutiner (SOPar).

Vi som utbildar har lång och praktisk erfarenhet av produktutveckling och kvalitetssystem som gäller för CE-märkning, kosmetika och läkemedel. Kursen ger bra möjligheter till utvecklande dialoger.   

Tid och plats: Måndagen den 9 december på Klarabergsviadukten 90 (Lundqvist & Lindqvist).
Start med frukost 09.00 och slut kl 17.00.
Deltagaravgift: 4.500:- Till anmälan 

Läkemedelsverket har anlyserat parfymer och hittar många produkter som inte har korrekt märkning. Dessutom ser man att det kan vara brister i GMP. 
Läkemedelsverket ser allvarligt på bristerna i produkternas ingrediensförteckningar. Om dessa inte är fullständiga är det svårt eller omöjligt för allergiska konsumenter att undvika ämnen de är 
känsliga för. Även konsumenter som vill undvika parfymerade produkter har svårt att göra det när de inte kan se vad de innehåller.

Läkemedelsverket har analyserat konserveringsmedel och kontrollerat märkningen av 22 stycken kosmetikaprodukter för barn. 
Analysen visade att alla konserveringsmedel var inom gällande gränser, däremot hittade man fel i märkningen; exempelvis hade innehållsämnen angivits med fel typ av namn (dessa ska anges med t.ex. INCI-namn), det saknades svenska varningstexter och namn och adress till ansvarig person inom EU/EES. Exempel på otillåten marknadsföring som observerats var att produkter skulle användas på eksem, sårig hud, röda rumpor och hudåkommor.

 

Kanebo har fått mer än 100.000 frågor med anledning av att de har dragit tillbaka ansiktskrämer som innehåller “Rhododenol” (4-(4-hydroxyphenyl)-2-butanol) som misstänks kunna ge vita fläckar i huden.

Ingredienser i kosmetika kan ge biverkningar och det är särskilt viktigt att man har koll på sådana substanser som påverkar huden via farmakologiska mekanismer. Sådana substanser kan också vara förbjudna i kosmetika.

Den 21-22 november anordnar SCANCOS konferens i Oslo på tema marknadsföring. Registrera dig senast den 6 november.

Läkemedelsakademin utbildar 7.5p och Marie Lodén hör till en av föredragshållarna..Vi får lära mer om hur man levererar aktiva substanser via huden.
Kursen vänder sig i första hand till personer som har behov av en grundläggande utbildning i galenisk farmaci med inriktning mot industriell utveckling och produktion av läkemedelsberedningar. Utbildningen startar i september och avslutas i november.

Nu reviderad hemsida! Mycket av den tidigare informationen har flyttat in i nedanstående flöde av Nyheter. Via etiketterna är det lättare att hitta sådant som kan intressera. Etikettmolnet ger också möjligheter. 
Kom gärna med förslag på hur hemsidan kan bli ännu bättre.

15.00-16.00 Den säkra skönheten? Myter och möjligheter med hudvård.

När konsumenterna förväntar sig allt bättre hudvårdsprodukter samtidigt som reglerna för marknadsföring av kosmetika skärps och studier på djur förbjuds – då utmanas industrins kreativitet! Vad betyder det för industrin och för konsumenterna? Hur gör man studier och hur omsätter man vetenskapen till marknadsföring?

Föreläsningen hämtar inspiration från den tredje upplagan av "Ren, Mjuk och Vacker. Kemi och funktion hos kosmetika" som precis publicerats av Apotekarsocietetens förlag.

Talare: Marie Lodén, Eviderm Institute

Effekt, säkerhet och miljöpåverkan hos kosmetika får allt större uppmärksamhet. Konsumentorganisationer och domstolar kräver bättre bevis för påstådda effekter. Djurtester är inte enbart förbjudna på färdiga produkter utan är också sedan den 13 mars 2013 förbjudna på ingredienser. Samtidigt är många oroliga över produkternas säkerhet och ”Fri från.. ” har blivit allt vanligare säljargument. Produkter från naturen ökar sina marknadsandelar och tredjepartsmärkningar, som Svanen, Bra Miljöval, Cosmos och NaTrue syns i butikerna.
Den 11 juli 2013 övergick det europeiska kosmetikdirektivet till en förordning, vilket bland annat innebär att samma legala krav gäller för kosmetika inom hela europeiska unionen. Boken tar upp dessa förändringar.
Boken är användbar för elever vid utbildningar inom området, företag som utvecklar och säljer kosmetika, personal på apotek, hudterapeuter samt parfymerier liksom för enskilda konsumenter som vill lära sig mer om produkterna.
På Apotekarsocietetens förlag kan man köpa boken..

Enligt EUs vetenskapliga kommitte är det okey att använda både zink oxid eoch titandioxid i nanoform som solskyddsfilter. SCCS har bedömt zinkoxiid tidigare och en bra översikt om annan exponering och miljöpåverkan finns också via Echa.

I höst kommer Läkemedelsverket att starta en löpande tillsyn av säkerhets-dokumentationen för kosmetika.
Även tillsyn av företagens goda tillverkningssed (GMP) planeras också. 
Läs om myndighetens plan.

För att miinska risken för vilseledning och öka trovärdigheten till kosmetiska produkter har EU komissionen publicerat riktlinjer för marknadsföring av kosmetika. Klicka på bilden eller läs den svenska versionen publicerad av KTF. 
EU komissionen har publiceran ett utkast på dokument och ger bakgrund till de generella kriterierna. I Official Journal finns det finala dokumentet som pulblicerades den 10 juli 2013, likaså i en mer lättläst version från EU.

Den svenska boken Ren, mjuk och vacker; Kemi och funktion hos kosmetika på Apotekarsocietetens förlag har varit slutsåld sedan årsskiftet. Men det har kommit en ny utgåva. Uppdaterad och ännu bättre!

Läkemedelsverket har undersökt solskyddsprodukter och ser att många inte uppfyller regelverket. Läs mer.  Läs hela rapporten.

Läs gärna en översiktsartikel om solskydd som Marie Loden har publicerat tillsammans med andra experter inom området. Klicka på texten.

EUs kosmetiklagstiftning kräver många nya tankar och innovativ forskning för att skydda människor, djur och natur. 
Redan 2004 blev det förbjudet att testa produkter på djur i Europa för att undersöka deras säkerhet.I mars 2009 blev det förbjudet att också testa ingredienser och kombinationer av ingredienser på djur. I mars 2009 blev det också förbjudet att saluföra produkter som innehåller råvaror som testats på djur där det finns alternativa metoder. Den 11 Mars 2013 blev det även förbjudet att saluföra produkter som innehåller ingredienser som testats på djur även om alternativa metoder saknas. 
Hur framtiden ser ut vet vi inte. Förbudet gäller för ingredienser som syftar till att användas i kosmetika. Vad händer om man testar för annat syfte och sen upptäcker att substansen också är mycket användbar i kosmetika? Till exemepel om man tänkt sig att ha ämnet i mat? I ett shampo för djur? I målarfärg? Kan man då inte använda substansen i kosmetika? Vad händer om myndigheter eller någon annan aktör i världen testar ingrediensen? Kommer då produkten som innehåller substansen att förbjudas? Nyligen har djurförsök gjorts på ex aloe vera. Kan vi räkna med att databasen CPNP identiferar produkter med aloe och förbjuder dessa? Substanser till kosmetika regleras som andra substanser i databasen REACH. Eviderm tog upp dessa frågor under temadagen den 21 maj. 
På websidan djurförsök.info kan man läsa lite mer om frågeställningarna.

Solskydd är viktigt för att skydda sig mot hudcancer och för att bromsa åldersförändringar i huden. Men solens strålar är också en källa till det livsviktiga D-vitaminet. Forskare har nu sett att många har för låga halter av vitaminet, vilket skapar debatt kring risker med solskyddskrämer.
Men studier visar att halten D-vitamin inte påverkas när vi använder solkrämer i soligt klimat. Däremot ser man att solkrämer blockerar D-vitaminsyntesen under experimentall betingelser. Skillnaden mellan experiment och verklighet kan bero på att: 

• Vi tillåter huden att få en gnutta sol även när vi använder solkräm. Kanske innan vi smörjer in oss med solkräm?
• Vi slarvar när vi använder solkräm och täcker inte hela hudytan?
• Vi använder ett alldeles för tunt lager eller för låg solskydddsfaktor på krämen? Huden får lite färg på sommaren.

Vi behöver alltså inte oroa oss för att solkrämer ger brist på D-vitamin. Dessutom är maten den pålitligaste källan till vitaminte. Men hur är det med vanliga ansiktskrämer som innehåller solskyddsfaktorer? Där kan man resonera lite annorlunda;

På våra breddgrader behövs inget solskydd på vintern. Inte heller behövs något solskydd på väg till och från jobbet under vår och höst. Det betyder att UV-filtren i vanliga ansiktskrämer inte gör någon nytta under större delen av året. Men på våren när solen börjar titta fram kan solen och huden göra nytta och fylla på vårt behov av D-vitamin. Då kan solskydd i vanliga ansiktskrämer försena vitamintillskottet. På sommaren skulle ansiktskrämer med solskydd kunna vara befogat, men under resten av året balanserar inte nyttan riskerna! UV-filter kan ge allergi och driver kostnaderna! Bättre att medvetet välja rätt kvalitet på solskyddet!

Spiken i kistan för ryktesspridarna. Kanske också för mikroorganismerna? Skönt med ett sista klargörarnade och friande av parabenerna. 

Marknadsdomstolen har funnit att L'Oréal Sverige AB använder vilseledande reklam av Vichy och Lancome. Bolaget har inte kunnat styrka sina påståenden om att rynkor i ansiktet reduceras i viss angiven procentuell omfattning, att rynkor reduceras med laserns hastighet och att rynkor reduceras på grund av att huden återuppbyggs . Marknadsföringen anses otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ MFL. Motsvarande bedömning har gjorts beträffande en bild som använts vid marknadsföringen. Läs mer om vad som står i annonserna och hur hudläkaren och forskaren Filippa Nyberg har resonerat utifrån de studier som L'Oreal gjort.

Läkemedelssubstanser i vart tredje ögonfransserum

Läkemedelsverkets analyser av ögonfransserum / ögonfransnäring är klara. Av totalt 26 produkter hittades prostaglandinanaloger i hela nio av dem. I tre av produkterna fanns prostaglandinanaloger inte deklarerade på förpackningen. Prostaglandinanaloger tillsätts för att stimulera ögonfrans- och ögonbrynstillväxt. Läkemedelsverket avråder konsumenter från att använda produkter som innehåller prostaglandinanaloger då man kan drabbas av allvarliga biverkningar.