Försiktighetsåtgärder? Vad gäller för kosmetika?

Så här svarar Läkemedelsverket när vi frågar om översättningar och försiktighetsåtgärder: "Det är riktigt att begreppet försiktighetsåtgärder inte är definierat i kosmetikaförordningen och det har inte heller definierats i kompletterande svenska kosmetikaregler. Det finns därmed ett visst tolkningsutrymme. På Läkemedelsverket och inom branschen har det dock länge funnits en praxis för vilka slags texter som kan anses vara försiktighetsåtgärder. 
Varningstexter handlar uppenbart om försiktighetsåtgärder och sådana texter ska alltså översättas. När det gäller bruksanvisningar och instruktioner betraktas sådana texter som försiktighetsåtgärder om de har som avsikt att ge eller bidra till en säker användning av produkten.  Säker användning avser hälsorisker som kopplar till produktens användning på kroppen. Text som varnar för att tvål på golvet kan orsaka halkolycka är alltså inte en försiktighetsåtgärd i kosmetisk mening. Varningar om brandfara och explosionsrisk, som till exempel kan finnas på aerosolprodukter, är inte heller kosmetiska försiktighetsåtgärder och Läkemedelsverket kräver därför inte översättning till svenska av sådana texter. Men observera att det finns regler i annan lagstiftning som kräver att varningar om brand/explosion måste finnas på svenska.
Ditt exempel "om du får schampo i ögonen, skölj med vatten" kopplar tydlig till säker användning av produkten och sådan text ska följaktligen översättas. Exemplet ”massera in schampot i fuktigt hår och skölj därefter rikligt med vatten” behöver däremot inte översättas.
Instruktioner om vilken mängd eller hur ofta en produkt ska användas, eller en tidsangivelse om hur länge en rinse off produkt ska ligga på huden före avsköljning, betraktar vi ofta som försiktighetsåtgärder, men här tar vi hänsyn till vad det är för slags produkt innan vi avgör om översättning kan anses nödvändig.
Observera att en svensk distributör inte kan omvärdera de försiktighetsåtgärder som den ansvarige personen valt att ha på produkten i ursprungsmärkningen. Den svenske distributören kan alltså inte strunta i en översättning av en försiktighetsåtgärd för att distributören tycker att märkningen är onödig i Sverige.
Tillämpar man ovanstående resonemang blir det enligt vår erfarenhet i de allra flesta fall enkelt att avgöra vilka märkningstexter som behöver översättas.
I vår tillsyn av produkter prioriterar vi fall med översättningsbrister när vi bedömer att den saknade översättningen kan leda till att konsumenter felanvänder produkter på ett sätt som kan orsaka biverkningar. Detta innebär att översättningsbrister på exempelvis produkter för hårfärgning, hårborttagning och peeling ofta blir prioriterade..